Bearbetad artikel från Östra Småland, publicerad år 2000.

- Ett doftminne från barndomen förde förre rektorn vid högskolan i Kalmar, Dan Isacson,  in i en annorlunda           akademisk miljö, Rosakademien. Doftminnet gäller rosor: minnen från uppväxten på bondgården i Skåne.

- Rosakademin är en tvärvetenskaplig nordisk akademi, bildad år 2000, vars syfte är att både bredda och fördjupa kunskaperna om växternas drottning, rosen.

        

Några av ledamöterna vid möte i Helsingborg. Torben Thim från Danmark till höger

- För min del är det nog ett intresse som legat latent. Under alla år på högskolan hade jag för mycket att göra för att hinna med någon tidskrävande hobby. Men som pensionär har rosor blivit en viktig del av fritiden, berättar Dan Isacson när Östran hälsar på hemma i trädgården Kalmar.

- Det är förstås inte riktigt tid ännu att njuta av rosornas former, färger och dofter. Nu på våren är det mer fråga om trädgårdsarbete och drömmar om det som komma skall.

Rosornas historia

Dan Isacson har under de senaste åren engagerat sig i trädgårdsgestaltning, ett område han kommit i kontakt med bland annat genom sitt uppdrag som ordförande i styrelsen för Capellagården på Öland. Han har tagit initiativ till bildandet av Rosensällskapet i Sydost och han har mu blivit invald i den nordiska Roskademin, där det finns personligheter som Lars-Åke Gustavsson från Sverige och Torben Thim från Danmark.

- Det som fascinerar mig mest är nog rosornas historia. De har följt människan genom tiderna och man har förhållit sig till rosorna på olika sätt under olika epoker, säger Dan Isacson.

- Att jag kom in på det här området har lite att göra med närhistoria på ett påtagligt och närliggande plan. För några år sedan träffade jag på en ros som doftade som de blommor jag minns från barndomen, de rosor min mor hade i trädgården.

- Det visade sig att rosens doft  påminde om New Dawn (bilden nedan). Jag började läsa om New Dawn och fick veta att den sorten togs fram på 1930-talet. Men rosorna hemma på gården måste ha varit planterade tidigare.

- Lite senare var jag i Köpenhamn med vår främste rosexpert , Lars-Åke Gustavsson och upptäckte precis samma doft hos en annan ros. Den hette Dr W van Fleet och kom fram i Amerika 1910. Det måste ha varit den rosen som någon trädgårdsmästare en gång sålt till min mor.

- Det här doftminnet var det som bidrog till mitt stora intresse för rosor.

Att välja rätt sort

1. -För en och annan måttligt kunnig och intresserad trädgårdsägare är rosor i stor utsträckning förknippade med mjöldagg och otäcka taggar.
   

2. -Dan Isacson, med ett par hundra sorters rosor i familjens trädgårdar i Berga och på sommarstället i blekingska Torhamn, ser förstås inte sina skyddslingar ur det perspektivet.
   

3. - Det är den långt drivna förädlingen, där man bland annat strävat efter att få fram snittblommor med långa stjälkar, som gett sorter som är känsliga för svampsjukdomar. På vägen har man dessutom i många fall förlorat doften.
   

4. - En tråkig utveckling, men som väl är finns ju gamla, utsökt doftande, sorter kvar. De är i det flesta fall också resistenta mot mjöldagg.
   

-  Det gäller alltså att välja rätt sort när man planterar. Och hittar man gamla sorter går det alldeles utmärkt att ta rotskott eller sticklingar. Då slipper man oftast problemen med sjukdomar.

1. - En viss betydelse har också växtplatsen. Rosor vill gärna stå luftigt och ljust, inte för varmt mot exempelvis en södervägg.
   

2. - Tycker man att det är besvärligt med taggarna finns flera helt tagglösa sorter att välja bland.
   

3. -De gamla torparrosorna
   

4. -Det är de gamla, doftande, rosorna som är Dan Isacsons förtjusning. De är viktiga att bevara.
   

5. - Torparrosor eller mormorsrosor brukar vi ibland kalla de gamla sorterna som man kan hitta på landsbygden. Många gånger är de här sorterna speciella för vissa landsdelar. På Öland har man hittat flera olika gamla sorter och i sommar gör vi en exkursion till norra delen av Kalmar län för att söka efter fyndrosor.
   

6. - I Rosakademin, där Dan Isacson är en av femton ledamöter, ingår såväl rosodlare som historiker, landskapsarkitekter, botanister och konstvetare från Sverige och Danmark.
   

7. - Akademin bildades 1999 med syfte att främja dokumentation och forskning, skapa intresse och uppmärksamma rosen tvärvetenskapligt.
   

8. - Det är ett stort och fascinerande område, menar Dan Isacson som har svårt att välja när Östran ber honom peka ut sin absoluta favoritros.
   

9. - Klängrosor är just nu mina favoriter. En av dem är en dansk, en fint doftande ros som heter Rosa helenae ´Lykkefund´ (bild nedan).
   

________________________________________________________________________________________Dan Isacson                                         DOKUMENTATION    Datum: 2002-04-21

Rosen i tvärvetenskapligt perspektiv

Konferens i Stockholm den 21 mars 2002, arrangerad av RosAkademien i samarbete med

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

RosAkademien hade med detta tvärvetenskapliga seminarium sin publika debut. Introduktionen blev yckosam. Ett antal intressanta föredrag integrerades med mera konstnärliga inslag – i enlighet med akademins statuter. Förutom en vackert gestaltad rosinstallation av rosodlaren Owe Olsson som bildade en stämningsfull miljö, medverkade Karin Sandquist Årefors, musikforskare och trubadur, med sång till gitarr.

Henrik Valentin, författare, bidrog med dikter kring rosor. Dessa inslag gav karaktär åt arrangemanget och skapade en annorlunda upplevelse. En dokumentation med konstnärliga förtecken, framställd av RosAkademins sekreterare, Vibeke Lind Holm, fil. kand. i konstvetenskap, delades ut till alla deltagare vid konferensens början.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens preses Thorsten Andersson och sekreteraren ochVD:n Bruno Nilsson var värdar.

Konferensen genomfördes i akademiens vackra lokaler på Drottninggatan 95 i Stockholm.

Den var för dagen dekorerad med 1200 rosor från Owe Olssons rosodling i Ängelholm. Owe är ledamot i RosAkademien.

Preses Thorsten Andersson hälsade välkommen och gladde sig över att seminariet hade ettannorlunda tema av ett mera sinnligt och romantiskt slag. Han jämförde de två akademierna:

Lantbruksakademien är 200 år gammal och RosAkademien 2 år. Lantbruksakademiens syfte är att främja de areella näringarnas utveckling till samhällets gagn. Den yngre rosakademien kände sig från början välkommen och trygg hos sin äldre fadder.

Torben Thim, rosodlare, arkitekt och författare från Danmark, gav därefter en kulturhistorisk redovisning under rubriken ” Hur rosen har följt människan genom tiderna”. Han illustrerade sin framställning med ett stort antal bilder.

RosAkademiens ordförande Kerstin Junker Lönnerholm inledde konferensen och tecknade en kort bakgrundsbild. Akademien bildades 1999 och har bl a till syfte att stödja dokumentation, utbildning och forskning om rosen och att uppmärksamma rosen i ett tvärvetenskapligt perspektiv, t ex botaniskt, hortikulturellt och konstnärligt.

Henrik Valentin, som var konferensens moderator, gav inledningsvis med språkliga metaforer exempel på rosens starka symbolvärde. Senare reciterade han poesi på temat rosor.

Vi följde honom på färderna från Kina, där man började odla rosor för 3-4000 år sedan, över främre Orienten till Knossos på Kreta. Där finns den äldsta avbilden, en fresk från år 1400 f Kr. Även i Romarriket var rosintresset stort, ibland anekdotiskt förknippat med fest och orgier. Intresset lär ha gått ner efter Romarrikets fall 476 e. Kr.

Odlingen av kulturrosor för nyttans skull fortlevde genom klosterlivet på kontinenten, men först på 1850-talet återvände rosen allmänt till trädgårdarna – åtminstone i de nordiska länderna.

Taggrosens tolk ----   ur Rosenlängtan av Henrik Valentin

Han skrev en dikt om rosor

Men inte fan kan en man

en man skriva en dikt om rosor!

En man som kan rensa avlopp

mura en hel vägg

hugga en kubikmeter björkved

fickparkera en Volvo 745

och som till och med

ja, till och med

har hår på ryggen.

Inte kan en sån man

skriva en dikt om rosor?

Eller

är det just han som riktigt vet

och förstår hur en spröd och dunkeldoftande

ros upplever att ha så många taggar

RosAkademins ordförande Kerstin Junker Lönnerholm och Henrik Valentin, Christina Högardh-Ihr, fotograf, konstvetare och trädgårdsskribent, belyste därefter rosens symbolstyrka genom ett inlägg med rubriken ”Den symboliska rosen – från rokoko till reklam”.

Med konkretiserande foton analyserade och tolkade man rosbildernas budskap. Inte minst  reklam industrin söker utnyttja rosens positiva symbolvärden för olika ändamål, vilket illustrerades genom en rad intressanta exempel.

Kärleksgudinnan Afrodite hade rosen som symbol, liksom dryckenskapens gud, Dionysos.Han bar ju rosenkrans på huvudet för att lindra bakruset! Rosens eventuella promiskuösa och omoraliska förknippning balanserades emellertid på 1400-talet, då rosen också blev Jungfru Marias kännetecken. Hon gav den ett skimmer av jungfrulig renhet genom Madonnabilderna.

Alan S Harris, Ph D i biofarmaci, höll sedan ett originellt föredrag om rosen i läkekonsten. Han redovisade främst rön om rosens doft från biokemisk utgångspunkt i en ny struktur och kontext , som såvitt jag vet aldrig tidigare presenterats i Sverige. Nyponpulver i koncentrerad form har t ex antiinflammatoriska egenskaper och kan ha smärtstillande effekt.

Enligt Harris kan rosens doft härledas från upp till 300 olika ämnen/kemikalier. Dessa rosalkoholer – acetater – kan hänföras till fyra huvudkemikalier som Harris illustreradesammansättningen av med hjälp av sitt kemiska formelspråk. Han beskrev också den verbala bestämning av olika rossorters karakteristiska doft, som genomförts vid Fredriksdal i Helsingborg i samarbete med Mischa Billing. ”En grundrosendoft uppfattas som en aning oljig med spansk körvel, citrus, lite bitterhet och med en sötaktig lite syrlig friskhet. Denna doft finns mer eller mindre hos alla rosor” . (utdrag ur http://www.floralinnea.com)

Vi fick också se exempel på de botaniska underverk som skapats av den populäre blomstermålaren Pierre-Joseph Redouté i verket Les Roses. De framställdes åren 1817 – 1824 i Paris hos drottning Josephine Bonaparte och består av en serie på 169 gravyrer, framställda med en unik tryckmetod.

RosAkademiens sekreterare, Vibeke Lind Holm, fil. kand. i konstvetenskap hade gjort layout och svarat för produktionen av en dokumentation - med konstnärlig touche - tillkonferensen. Den delades ut till alla deltagare.

Förutom resumé av föredragen innehåller den artiklar om rosor, en presentation av             ROSAKADEMIEN och ledamöterna, med sina olika professionella inriktningar.

*******

Seminariet avslutades med att botanisten, författaren och chefen för Fredriksdals rosarium, Lars Åke Gustavsson, höll ett föredrag ”Mormorsrosor – ett nationellt kulturarv”. På ett mycket förtjänstfullt sätt beskrev han med en serie vackra bilder våra gammaldags rosor och fokuserade på rossläktets mångfald. Han hade ett etnobiologiskt perspektiv och hänvisade till projektet POM, Program för odlad mångfald, som han medverkar i. För att långsiktigt bevara och hållbart nyttja våra kulturväxter finns sedan 1999 detta program för växtgenetiska resurser.

Man värnar om det egna landets/områdets biologiska mångfald och tar också fasta på kulturhistoriska och folkbildande aspekter. Programmet skall avrapporteras år 2010. Med skilda metoder i olika landskap försöker man inventera våra kulturväxter och bl a kartlägga gamla rosor, som är odlingsvärda. Han visade många exempel på sådana inom främst grupperna Rosa pimpinellifolia, Rosa majalis ’Foecundissima’ och Rosa x Alba.

ROSAKADEMIEN presenterades med anledning av den tvärvetenskapliga konferensen i radioprogrammet P1, Vetandets värld, trädgård. Dels i form av en intervju med Alan Harris, om rosornas doft, och dels i ett samtal med Christina Högardh-Ihr, om konstvetenskaplig bildanalys.

___________________________________

I programmet förekom sång av Karin Sandquist Årefors

Karin Sandquist Årefors, musikforskare och trubadur, beskrev i sitt framträdande hur rosen går som ett kärlekstecken och en kärlekens metafor genom musikhistorien.

Rosen förekom t ex i omkvädet i den medeltida svenska balladen ”De två konunga-döttrarna”, som Karin framförde och analyserade. Karin Sandquist Årefors sjöng senare visor med anknytning till rostemat - i samband med den avslutande måltiden i ”Oskars källare. ”Rosen och liljan är de vanligast förekommande blommorna i vispoesin, kanske för att de förknippas med Jungfru Maria och den kyska kärleken.

En dokumentation, framställd av RosAkademiens sekreterare, Vibeke Lind Holm, delades ut.

________

Detta referat är producerat i PageMaker - Layout, te